DOKTOR GLAS.- HJALMAR SÖDERBERG.- (28 augusti) Jag sade ingenting, och det blev tyst. Kyparen serverade champagnen med en tempeltjänares allvar. Musiken började förspelet till Lohengrin. Den gångna dagens skyar hade drivit undan och lagrat sig i rosiga strimmor vid horisonten, men däruppe hade rymden blånat till ett djupt oändligt blått, blått som denna underbara blå musik. Jag lyssnade till den och glömde mig själv. (...)
I did not know Anna Larsson before, except for her Fricka in The Ring by La Fura dels Baus, so she was actually my surprise of the day in Brussels. At first her voice appears as velvety mezzo (close to Nadia Krasteva), and then in Act-2, all of a sudden, she reaches to a high register and her voice almost changes completely -- it changes in color, becomes very luminous, but very plain. To that add her growing intensity that was more than welcome dramatically, and you have a girl who rocks in her first take on Kundry. BRAVA