lördag 15 augusti 2015

ANNALENA PERSSON, sopran








Recensioner:


Ed Vulliamy: First Person singular (The Observer)

Annalena Person is one of a trio of a Swedish sopranos causing a stir in operatic circles.


Isoldes oerhört tuffa parti framförs av Annalena Persson med stor känslighet och pondus. 


Vridningen sker i den halvtimmeslånga scenen i slutet av andra akten med mötet mellan Kundry och Parsifal. Det är svårt att inte bli tekniskt imponerad av sopranen Annalena Perssons och tenoren Jan Kyhles gestaltningar, inklusive det berömda tonsprånget som hör ihop med Kundrys hysteriska skratt. Men känslospelet i denna på ytan så erotiskt laddade passage kännetecknas av en underlig distansering. Man kommer inte rollgestalterna riktigt nära, personerna förblir inne i sina skal. 


Vokalt klarast lyser Annalena Perssons Kundry med bett, intensitet och strålkraft i stämman.


Anna-Lena Persson ger intensitet med djup strålkraft åt Kundry, som är en av operalitteraturens mest fascinerande och komplexa gestalter.


Hur Parsifal alls kan stå emot Perssons Kundry går nästan inte att förstå – hennes moderliga ömhet väckar minnet av hans döda mor, Herzeleide, och bakom Kundrys förförelseförsök finns ingen beräkning, bara kärlekstörst.


Persson is as relaxed and casual as her Isolde is intense and overpowering. 

Intervjuer:

torsdag 13 augusti 2015

DIE MEISTERSINGER VON NÜRNBERG, GÖTEBORG, 2010



ROLLISTA

Hans Sachs  Anders Lorentzson
Veit Pogner  Johan Schinkler
Kunz Vogelgesang  Ingemar Anderson
Konrad Nachtigall  Mattias Nilsson
Sixtus Beckmesser  Åke Zetterström
Fritz Kothner  Mats Persson
Balthasar Zorn  Iwar Bergkwist
Ulrich Eisslinger  Sten Perhmyr
Augustin Moser  Mattias Ermedahl
Hermann Ortel  Andreas Lundmark
Hans Schwarz  Michael Schmidberger
Hans Foltz  Peter Loguin
Walter von Stolzing  Richard Decker
Magdalene  Ingrid Tobiasson
Nattvakt  Sami Yousri


Regissör  John Dew
Scenografi  Heinz Balthes
Kostymdesign  José-Manuel Vázquez
Ljusdesign  Torkel Blomkvist
Koreograf  Mei Hong Lin



lördag 8 augusti 2015

ANNA LARSSON, alt




Biografi

Repertoar

Diskografi  cd/dvd

House of Opera

Premiere Opera

Priser och utmärkelser


Recensioner


Castelucci's Parsifal in Brussels (Opera Cake)

I did not know Anna Larsson before, except for her Fricka in The Ring by La Fura dels Baus, so she was actually my surprise of the day in Brussels. At first her voice appears as velvety mezzo (close to Nadia Krasteva), and then in Act-2, all of a sudden, she reaches to a high register and her voice almost changes completely -- it changes in color,  becomes very luminous, but very plain. To that add her growing intensity that was more than  welcome dramatically, and you have a girl who rocks in her first take on Kundry. BRAVA

George Loomis: Wagner, Sleek but Deep (New York Times)

She was vivid in her confrontation with Parsifal and dealt with the upper reaches of the music excitingly.

Andrew Clemens (The Guardian)

Göteborgs Symfoniker (GP)



Audio/Video

Isoldes kärleksdöd (Tristan och Isolde)


Erdas varning (Rheinguldet)


Siegfried (Erda)




Parsifal (Kundry)







lördag 20 juni 2015

HELGE BRILIOTH, tenor (1931-1998)


Diskografi

Audio/Video


Parsifal Akt I (Misha Horenstein)




Parsifal Akt II (Misha Horenstein)




Parsifal Akt III (Misha Horenstein)



Tristan och Isolde Akt II (Opera Depot)

Ragnarök (Liederoperagreats)



Die Walküre Akt I

lördag 6 juni 2015

BIRGITTA SVENDÉN, alt




RECENSIONER:

Donal Henahan: Review/Opera; Wagner's 'Rheingold,' Harbinger of Met 'Ring' (NYT)

The night's only other debutante was Birgitta Svenden, a rich-toned Swedish mezzo, as Erda.

Presto Classical: Wagner, Siegfried, Levine (GRAMOPHONE

They, the Rhinemaidens and the lesser gods – especially Birgitta Svendén's keenvoiced Erda – outclass their betters. 


INTERVJUER:


Diana Holmberg: Birgitta Svendén (HD)



DISKOGRAFI:




Das Rheingold, New York, 1990 (WeicheWottan)